Dag 1: Att ramla vid startlinjen
Jag vaknade upp med ett leende på läpparna i morse. Ni vet, känslan man har när man ska åka till Romme för skidåkning. Man typ vaknar, typ mitt i natten och gör i ordning sig för en dag fylld av äventyr. Jag kände mig fräsch som tusan och som ett spjut far jag upp från sängen.
När jag stod i duschen så började mina basic brain-funktioner komma igång. Jag hade drömt.
Seg som en jävla porslinsskål hade jag typ rullat ner från sängen och i bästa överlevnadsmanér tagit mig ut till köket för att hitta något ätbart. Men några smarthuvuden hade rensat alla kylskåp (vi har faktiskt flera) dagen innan. Det fick bli en dusch istället, inte lukta usch liksom.
Väl i duschen var det för sent. Den var helt enkelt för varm och skönt. Jag kommer inte GÅ till stan.
Nu sitter jag på utbildningen, en bussbiljett fattigare, och äter en torr, fullkornsbaserad skitlåda och hatar det här.
Det här är första dagen i mitt nya liv. Jag tror att jag ångrar mig. Det är fan manligt att väga 100 kg.
Så här känns det!
Kommentarer
Postat av: Towe
Heja heja!!! Ska vi ta en nyttig fika snart?
Postat av: alienfreak
Du e snygg precis som du är!
Postat av: Freddis
Håll ut i tre dagar sen kommer det gå av bara farten! Då vill du inte förstöra... :)
Trackback
