Noll komma ett ton

Dag 13: Sallad är alltid bra. Cupidosallad. Kebabsallad. Malariasallad. Kärnvapensalla....

Det var någon som kommenterade mitt senaste inlägg. Denna person påpekade att min skrivsida börjar handla allt mindre och mindre om mat och träning. Det kan stämma. Men ni förstår, äter man ingen mat så kan man inte skriva om mat. Ekvationen är enkel. Men jag tar till mig kritiken och styr skeppet åt rätt koordinater igen. Jamenar, hur kul är det att läsa om när jag opererar mig själv! (en del?)

 

För några dagar sen så skrev jag att jag nått nytt all time record med vikten. Eller, nytt rekord sen jag började försöka stävja mig från den monumentala sifferkombinationen 100.4 kg. 94.4 landade det på. Men så här i efterhand så tror jag att jag var grovt uttorkad alt. förvirrad av smörbrist, för jag kommer fan inte ner i samma eminenta vikt igen.  Jag reviderar och meddelar en ny vikt: 95.3.. Låt stå. Ett tag.

 

I helgen har jag stått emot så otroligt mycket gott. Min frau hade bjudning för sina arbetskamrater och vet ni vad som händer om man stoppar in 6 tjejer i en liten lägenhet när alla jobbar på en stormarknad? Det fylls skålar med chips. Det värms blåbärspajer i micron. Det blandas drinkar hej vilt och framför allt.. Det bjuds..... Men jag stod emot ryssen ännu en gång, gråtandes men stolt som en havsörn.

 

Men vafan. Söndagsmiddagen är en tricksig jäkel. Så det blev den enkla vägen ut. En sallad på Jalla. Och ta mig på orden. En sallad på Jalla är inte som sallad på andra ställen. Den är manlig...

 

Sallad med kebab? Riktiga Einsteingrejor

 

Tyvä... Ehm.. Som tur var så kom Helena förbi och påminde mig om min kamp och utdelade straffet direkt. Vem tror hon att hon är egentligen, Judge Dredd? (och ser ut som Judge Judy.. Där blev det soffan.. Men det var FETT värt det..)

 

100 kg lastvikt. Bra träning för stussen

 

Nu ska jag sjunka ner framför ett avsnitt av nått och äta ett Pink Lady (represent). Om gudarna vill så kommer jag i säng snart, för vet ni vad? Morgonpromenader är jättebra. Det säger iaf folk som inte har något liv och faktiskt har tid och ork att gå upp så tidigt. Ni vet, såna där som köper träningskort och måste köpa en hel ny garderob för att den gamla är för stor i storleken. Fan.. Jag vill inte ha något liv!!!!

 

En sallad är alltid en sallad. Oavsett hur många kilon den väger. Och hur mkt dressing den badar i.... Sallad = sallad... Snälla?

Way to go Björn!

Jag tycker iaf att det är intressant att läsa om annat än mat osv. ALLT i din blogg beskrivs så perfekt, den är sjukt underhållande :)

Ps; det är ju jag, från framtiden!!

Tack mina vänner.. Camilla.. Märker man inte att jag är ordblind och fantasilös i mina historier?! Det är bra då jag betalar en "ghost writer" hutlösa pengar för att skriva i bloggen...

Du är allt annat än fantasilös!! Du skulle kunna få bli min "ghost writer" :)

HAHA, Niklas middag bestod i förrgår av en kebabtallrik m extra sallad , dock utan pommes! vi väntar också på resultat. Björn, akta ryggen!